Virkad zombie.

 I höstas, närmare bestämt i september, tog vi på vårt första avsnitt av The walking dead. En zombie-serie som började visas 2010. Och jösses vad vi fastnade. Ett avsnitt varje kväll och swisch så var vi helt plötsligt inne på säsong 5. Och nu måste vi vänta ända till februari på nya avsnitt. Zombie-abstinensen äro hög.

 Jag tipsade min lillasyster om serien. Och hon fastnade lika hårt hon. Såklart. Serien är ju bra. Aningens brutal. Ganska slafsig. Men bra. Mycket bra.
Min lillasyster har en liten son som är sju månader gammal. Jag bestämde mig för att virka en liten grön rackare till honom. Eftersom hans mamma gillar zombisar.
Jag använde mig av hjärtekattsmönstret. Tildagarn och virknål nr 3,5. Och gjorde lite egna ändringar. Och tillslut blev han klar. Harrys lilla zombie.

Lite lagom tilltufsad. Och bara yttepytte-mini-läskig.

Ha nu ett himla GOTT NYTT ÅR! Vi ses på andra sidan av det glittrande nyåret. Det blir fint det.

En riktigt God Jul!

Och så är vi då äntligen där. Julafton. Må era köttbullar vara runda och eran glögg lagom varm. Jag önskar er julefrid och en härlig tid med era nära och kära.
En väldans God Jul och bjällerklang till er alla önskar Kungen & Majkis-familjen.

Mönstervirkad mössa med hjärtan.

 Jag började virka när Majkis var bara några månader gammal. Och swisch sa det så fyllde hon sju för några veckor sedan. Med snabb matematik har jag alltså virkat snart i sju år.

Sju år. Och aldrig har jag gett mig på mönstervirkning. Tills nu. Jag började med en fastmaskemössa. En enkel variant. Sedan målade jag ett eget hjärtmönster på rutpapper.

 Det var ju för all del lite knöligt innan jag hade räknat för att få mönstret gå ihop varvet runt. Men till slut lyckades jag och det var bara att virka på.

 Jag avslutade mössan med en liten resårkant (samma som på flätmössorna).

Jag tror att mössan är extra bra att göra snögubbar i. Nu behöver vi bara lite snö. Eller mycket. Vilket som.

En liten hjärtekatt.

 Förra veckan åkte en vän till Lund med sin dotter. Det var dags för hjärtoperation. Dottern har en fint litet hjärta. Men även fina hjärtan behöver lagas ibland.
När de for började jag att göra en hjärtekatt. Min sjunde.

 Och operationen tog en evighet i en förälders ögon. Och den gick jättebra. Nu har hon ett hjärta som fungerar bättre. Hon håller sig för hjärtat och säger att det känns lugnt nu.
När det efter en vecka äntligen var dags att åka hem, då fick hon en alldeles egen hjärtekatt på avdelningen. Hjärtekatten hon valde heter Björn.

Och nu är alltså min hjärtekatt klar för att skickas iväg. Och jag har döpt henne efter den tappraste tjejen jag vet. En tjej som fick sitt fina hjärta lagat förra veckan. Min hjärtekatt heter fröken Amelia.

Undrar i vilken famn hon kommer hamna?

Glad julvimpel.

 På vår altan har det sedan sommaren hängt en flaggvimpel. En flaggvimpel i rosa och blommigt. Inte så juligt så det skriker om det. Men så i veckan, när jag rensade i klädkammaren, hittade jag en gammal gardin. Rödvitrutig. Blir ju nästan inte mer juligt än så.

 Klipp, klipp. Sy, sy. Stryk, stryk och så sy igen. Och vips hade jag en julig vimpel att hänga på vår altan. Så nu är det iallafall juligt inne på vår altan.
Men utanför?! Hoho?

 Skulle lika gärna kunnat vara i april. Spelar inte nån roll hur många granar och grönmossa jag ställer ut. Nu behöver vi faktiskt snö. Jag lovar att jag ska skotta med ett leende. Iallafall de första 10 gångerna.

Och jag fick värsta finaste kärleksförklaringen från Majkis idag.

Kan ju inte bli bättre.