fredag 21 september 2012

Finaste.

Häromdagen skuttade Majkis förbi mig och sa i förbifarten:

-Mamma, när jag blir stor så ska jag ha ett handikappat barn. Som är lite blind och så. Som Kungen!
Sedan hoppade hon glatt vidare. Och där stod jag och visste inte riktigt vad jag skulle svara. Vad är rätt svar på det liksom?
Men jag kan inte låta bli att känna att det är lite härligt ändå. Att i Majkis värld är handikapp fortfarande något positivt. Något fint. 


 Men så har hon ju världens bästa storebror med.


Ha en riktigt härlig helg.

34 kommentarer:

  1. Vilken underbar kommentar! Och vilken underbar bild! Kärlek!

    SvaraRadera
  2. Så fint ;0)
    mvh Agneta

    SvaraRadera
  3. Fina, fina Majkis! De är underbara våra barn.
    Storebror kör fortfarande rullstolen med Skalis mycket stolt och berättar när någon frågar att det är minsann hans lillebror.
    Svårt att inte få en tår i ögat. Även om man såklart inser att det kommer att finnas perioder när det inte är fullt så enkelt...
    Kram till er!

    SvaraRadera
  4. så härligt att hon känner så!
    och vilken fin bild på syskonen!
    trevlig helg!

    SvaraRadera
  5. Finaste Majkis och finaste Kungen.
    Man blir varm i hjärtat.
    Trevlig helg! :)

    SvaraRadera
  6. Åh vilken fin syskonkärlek! Underbart!
    /Maria

    SvaraRadera
  7. Helt underbart! <3
    Hoppas att vår Koan får lika fina småsyskon en vacker dag! <3
    Stor kram

    SvaraRadera
  8. Vilket underbart ögonblick! Underbart med sådan kärlek mellan syskon :)

    Jag önskar dig en härlig helg!
    Kram Sofia

    SvaraRadera
  9. Blir så glad när jag läser det här! Kram från Skalmans mormor

    SvaraRadera
  10. Tänk om alla kunde tänka åtminstone lite så!
    Mamma till en funktionshindrad tös.

    SvaraRadera
  11. Härliga mysiga Majkis..
    Mysig bild på de fina syskonen..

    Kram Mia

    SvaraRadera
  12. Åhhh så fint sagt! Man blir alldeles varm i kroppen.

    SvaraRadera
  13. Herregud så fint! Jag hoppas att vår lillasyster tänker lika om storasysters funktionshinder.

    SvaraRadera
  14. Barn är bara för underbara. Detta glädjerik mycket. Jag arbetar på Lekterapin i Örebro och vi träffar många goa och underbara barn och dessa tankar ska nog bli mitt mantra.

    SvaraRadera
  15. Men precis! Hon har ju världens bästa storebror och det är helt naturligt för henne. Precis som man kan tänka att man ska ha en flicka och två pojkar och de ska ha brunt hår och gröna ögon, så kan man tänka så. Klok flicka tycks det :)

    Kramar

    SvaraRadera
  16. Kärlek , äkta , som står över det mesta , barn ser det fina , goda , jag försöker göra det också , nu blir jag varm i hjärtat, du har två väldigt fina barn!

    SvaraRadera
  17. Så bekymmerslöst o härligt sagt! Ja, vad svarar man?....tack för en underbar blogg!! Du skriver så roligt o finurlig!
    Maria i Dubai

    SvaraRadera
  18. Vilken fin kommentar. Jättehärlig bild på dem.

    SvaraRadera
  19. Åh, jag ryser i hela kroppen, det var en väldigt fin kommentar <3 Och vilken underbar bild på de två små!

    SvaraRadera
  20. Världen skulle behöva lite mer av Majkis ögon!

    Kramar
    -Hedvig

    SvaraRadera
  21. Syskonkärleken är verkligen nåt som värmer mammahjärtat. Då jag själv arbetat mycket med funktionshindrade, så kunde jag ibland tänka att det skulle inte göra något om jag fick ett handikappat barn, jättekonstigt, jag menar jag önskade mig inte ett handikappat barn, men jag visste att det det skulle gå bra, de barnen är lika fantastiska som alla andra människor och man älskar dem lika mycket. Och jag tycker ni har lyckats bra när Majkis känner så.

    SvaraRadera
  22. Så sött! Ungar är underbara. Jag fick en liknande kommentar från min lillasyster förra sommaren efter att vi varit ute och cyklat (mor och jag på tandemcykel) och plockat björnbär. "När jag blir stor ska jag också ha ett blint barn så jag kan cykla tandemcykel med det!"
    Det är skönt när syskon inte ser ens funktionshinder som ett problem utan som något positivt. :)

    Heja systrar!

    Med vänliga hälsningar
    Shass

    SvaraRadera
  23. Härligt!
    På fritidshemmet där jag jobbar hade vi paralympicstema i augusti. Vi följde sändningarna på storskärm, hade olika tävlingar och pratade maaaassor om olika handikapp och hur hårt de som deltar måste träna. Vi pratade om hur de handikappade idrottarna inte får sluta försöka fast en uppgift kan tyckas omöjlig. Både barnen, föräldrarna och vi gick verkligen igång på det här. Härom dagen satt två tjejer och skulle rita. Det lät så här:
    -Ska vi rita något tillsammans, massor med människor på ett stort papper kanske!
    -Nä, jag vill rita själv. Jag ska rita en regnbåge.
    -Okej. Jag ska rita handikappade människor som har jättefina kryckor.
    Jag bara log. Det var inget konstigt alls. Det var som att hon tänkt kaniner eller bilar eller blommor. Och hon ritade massor av människor med kryckor i olika färger och rullstolar.
    Den stunden tänker jag bära med mig för alltid :)

    SvaraRadera
  24. Söta unge!! En så underbar, hjärtlig kommentar. ❤

    SvaraRadera
  25. Vilka fina barn du har!!
    /Linn

    SvaraRadera
  26. Vilken underbar glädjestråle som träffar en när man läser detta inlägg, tack! Jag hittade hit via www.frokengredelin.blogspot.com och hit kommer jag gärna tillbaka:-)

    SvaraRadera
  27. Jag tycker du ska suga åt dej av Majkis ord. Du har gjort det till något fint och naturligt att ha ett handikappat barn :-)
    God Jul!

    SvaraRadera
  28. Vilken underbart vacker bild och vad fint sagt av tösen :)

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.