Det gick väldigt bra att lämna Majkis på förskolan igår. Hon vinkade glatt hejdå. Och jag fick inte ens nån kram. Hade hon inte tid med. Hon skulle ju springa med Erik. Så där fort.
Nu är hon en förskoletjej. På riktigt. Duktiga lilla stora Majkis.
När när jag hade hämtat henne hade jag köpt kanske årets sista jordgubbar som vi mellanmålade på.
Majkis tog en stor jordgubbe. Bet en tugga. Och sa glatt:
-Mmmmm, jordgubbssmak!
Vilken himla tur kan man tycka.
Kungen är en riktig liten goding. Men konversationerna med honom är ju lite annorlunda. Om man frågar honom något så får man svar med något han har hört nånstans. Eller låtcitat. Eller något annat roligt som han tycker passar in.
Mamman: Hej Kungen!
Kungen: Hey baby! Ägg, ägg, ägg.
Mamman: Ägg?
Kungen: Jag är en astronaut.
Jaha. Det förklarar ju saken.
Houston, we have a problem. Our astronaut only talks about eggs.
And he looks really happy. And he has no teeth.
What on earth should we do?
Klart att man längtar efter ägg när man är ute i rymden! Det hade jag också gjort. Han är klok Kungen =).
SvaraRadera