Häromdagen skuttade Majkis förbi mig och sa i förbifarten:
-Mamma, när jag blir stor så ska jag ha ett handikappat barn. Som är lite blind och så. Som Kungen!
Sedan hoppade hon glatt vidare. Och där stod jag och visste inte riktigt vad jag skulle svara. Vad är rätt svar på det liksom?
Men jag kan inte låta bli att känna att det är lite härligt ändå. Att i Majkis värld är handikapp fortfarande något positivt. Något fint.
Ha en riktigt härlig helg.
Vilken underbar kommentar! Och vilken underbar bild! Kärlek!
SvaraRaderaSå fint ;0)
SvaraRaderamvh Agneta
Fina, fina Majkis! De är underbara våra barn.
SvaraRaderaStorebror kör fortfarande rullstolen med Skalis mycket stolt och berättar när någon frågar att det är minsann hans lillebror.
Svårt att inte få en tår i ögat. Även om man såklart inser att det kommer att finnas perioder när det inte är fullt så enkelt...
Kram till er!
så härligt att hon känner så!
SvaraRaderaoch vilken fin bild på syskonen!
trevlig helg!
Finaste Majkis och finaste Kungen.
SvaraRaderaMan blir varm i hjärtat.
Trevlig helg! :)
Åh vilken fin syskonkärlek! Underbart!
SvaraRadera/Maria
Helt underbart! <3
SvaraRaderaHoppas att vår Koan får lika fina småsyskon en vacker dag! <3
Stor kram
Vilket underbart ögonblick! Underbart med sådan kärlek mellan syskon :)
SvaraRaderaJag önskar dig en härlig helg!
Kram Sofia
Syskonkärlek!
SvaraRaderaBlir så glad när jag läser det här! Kram från Skalmans mormor
SvaraRaderaDet är riktig kärlek det <3
SvaraRaderaTänk om alla kunde tänka åtminstone lite så!
SvaraRaderaMamma till en funktionshindrad tös.
Härliga mysiga Majkis..
SvaraRaderaMysig bild på de fina syskonen..
Kram Mia
Åhhh så fint sagt! Man blir alldeles varm i kroppen.
SvaraRaderaHerregud så fint! Jag hoppas att vår lillasyster tänker lika om storasysters funktionshinder.
SvaraRaderaBarn är bara för underbara. Detta glädjerik mycket. Jag arbetar på Lekterapin i Örebro och vi träffar många goa och underbara barn och dessa tankar ska nog bli mitt mantra.
SvaraRaderaUnderbara unge!!!
SvaraRaderabarn är underbara!
SvaraRaderaMen precis! Hon har ju världens bästa storebror och det är helt naturligt för henne. Precis som man kan tänka att man ska ha en flicka och två pojkar och de ska ha brunt hår och gröna ögon, så kan man tänka så. Klok flicka tycks det :)
SvaraRaderaKramar
Det kallar jag kärlek! <3
SvaraRaderaKärlek , äkta , som står över det mesta , barn ser det fina , goda , jag försöker göra det också , nu blir jag varm i hjärtat, du har två väldigt fina barn!
SvaraRaderaSå bekymmerslöst o härligt sagt! Ja, vad svarar man?....tack för en underbar blogg!! Du skriver så roligt o finurlig!
SvaraRaderaMaria i Dubai
Vilken fin kommentar. Jättehärlig bild på dem.
SvaraRaderaÅh, jag ryser i hela kroppen, det var en väldigt fin kommentar <3 Och vilken underbar bild på de två små!
SvaraRaderaVärlden skulle behöva lite mer av Majkis ögon!
SvaraRaderaKramar
-Hedvig
Syskonkärleken är verkligen nåt som värmer mammahjärtat. Då jag själv arbetat mycket med funktionshindrade, så kunde jag ibland tänka att det skulle inte göra något om jag fick ett handikappat barn, jättekonstigt, jag menar jag önskade mig inte ett handikappat barn, men jag visste att det det skulle gå bra, de barnen är lika fantastiska som alla andra människor och man älskar dem lika mycket. Och jag tycker ni har lyckats bra när Majkis känner så.
SvaraRaderaSå sött! Ungar är underbara. Jag fick en liknande kommentar från min lillasyster förra sommaren efter att vi varit ute och cyklat (mor och jag på tandemcykel) och plockat björnbär. "När jag blir stor ska jag också ha ett blint barn så jag kan cykla tandemcykel med det!"
SvaraRaderaDet är skönt när syskon inte ser ens funktionshinder som ett problem utan som något positivt. :)
Heja systrar!
Med vänliga hälsningar
Shass
Härligt!
SvaraRaderaPå fritidshemmet där jag jobbar hade vi paralympicstema i augusti. Vi följde sändningarna på storskärm, hade olika tävlingar och pratade maaaassor om olika handikapp och hur hårt de som deltar måste träna. Vi pratade om hur de handikappade idrottarna inte får sluta försöka fast en uppgift kan tyckas omöjlig. Både barnen, föräldrarna och vi gick verkligen igång på det här. Härom dagen satt två tjejer och skulle rita. Det lät så här:
-Ska vi rita något tillsammans, massor med människor på ett stort papper kanske!
-Nä, jag vill rita själv. Jag ska rita en regnbåge.
-Okej. Jag ska rita handikappade människor som har jättefina kryckor.
Jag bara log. Det var inget konstigt alls. Det var som att hon tänkt kaniner eller bilar eller blommor. Och hon ritade massor av människor med kryckor i olika färger och rullstolar.
Den stunden tänker jag bära med mig för alltid :)
Söta unge!! En så underbar, hjärtlig kommentar. ❤
SvaraRaderaVilka fina barn du har!!
SvaraRadera/Linn
Vilken underbar kommentar!
SvaraRaderaVilken underbar glädjestråle som träffar en när man läser detta inlägg, tack! Jag hittade hit via www.frokengredelin.blogspot.com och hit kommer jag gärna tillbaka:-)
SvaraRaderaJag tycker du ska suga åt dej av Majkis ord. Du har gjort det till något fint och naturligt att ha ett handikappat barn :-)
SvaraRaderaGod Jul!
Vilken underbart vacker bild och vad fint sagt av tösen :)
SvaraRadera