Annorlunda teparty.

Sambon gick upp och gav mig lite sovmorgon i morse. Jag låg och slumrade lite när jag plötsligt hörde Majkis:

-Åh nej. HJÄLP! Majkis tappa tepåsar i rumpan! I RUMPAN!

Då plötsligt slumrade jag inte längre. Plötsligt var jag klarvaken.

Hoppade ut i köket och hittade en massa te-påsar på golvet. Ingen Majkis och ingen rumpa. Majkis hade förflyttat sig till toaletten och använde skålen, som thepåsarna nyss låg i, som potta till Herr Nilsson. Hennes mjukis-apa.

Ja, vem vill ha tepåsar i rumpan när man ska uträtta sina behov liksom?

Men du Herr Nilsson, ärligt talat, nästa gång du känner att det kniper kan du väl använda något annat än min nya fina födelsedags-Greengate-skål är du snäll.




Och för er som undrar hur det går med mitt virkande...till er säger jag att det går sådär. Jag får fortfarande stickningar i handen om jag virkar för länge. Så nu är det långsam terapivirkning som gäller.
Jag som var så jäkla snabb. Och jag som hade så kul.
Snyft.


Idag när Kungen satt på toaletten sa han:

-Mamma...Är du bara min?
Mys-snyft. Visserligen sjöng han på en Richard Wolf-sång. Men ändå.
Snyft.