En liten nyårshälsning från självaste Kungen.

Må ert 2011 bli ett fantastiskt år! Gör något du har velat göra länge, glöm inte bort att unna dig må-bra-saker lite då och då och framförallt...ta hand om dig.

Ha nu en riktigt härlig nyårsafton. Lite glitter, lite skumpa och lite ring klocka ring. Så ses vi igen nästa år.



Imorgon åker nästan hela julen ut. Och sedan firar vi in det nya året på det allra bästa sättet. Vi frossar i krispiga tulpaner. Och tittar på backhoppning.

Ett byte.

Duktiga illustratören Bettina frågade för ett tag sedan på sin blogg om det var någon som hade lust att byta grejor. Jag hoppade väldigt gärna på. Och vi gjorde ett byte.
Jag virkade en svart mössa, med rosa detaljer till hennes söta dotter. Och hon skickade ett finfint doptavletryck till mig. Jag ramade in den och gav bort i present. Bettina skickade även med ett gäng fina julklappsettiketter.



Och om det bara hade varit ljust nångång på dygnet hade ni ju kunnat få se vilja fina färger den hade egentligen.

Nu känns det som om man bara vill komma förbi nyår. Så det blir nerförsbacke till våren.

Lite virkelivirkat.

Jag har virkelivirkat några små mobilfodral. Som av naturliga skäl inte kunde visas innan julafton.



Väldigt enkla att göra. Jag började med att virka 23 luftmaskor, började en bit in på garnet för att ha en stump att sy ihop botten med. Sedan förenade jag luftmaske-raden till en cirkel med en smygmaska. Och virkade sen runt, runt med fm. Jag började med 4-5 varv i en färg, växlade till en annan och virkade 3 varv med den färgen, växlade tillbaka i 3 varv osv...
När mobilstrumpan var lagom lång för mobilen sydde jag ihop botten och fäste trådarna. Om man vill kan man ju piffa till fodralet med en blomma eller en stjärna. Lite olika varianter på piff hittar du här.
Jag använde mig av Jubileums-garn och virknål nr 3,5.
Hur många luftmaskor man ska börja med beror ju på vilket garn man har och vilken storlek på virknål. Och vilken mobil man har. Och hur hårt man virkar. Man får pröva sig fram helt enkelt. Fodralen går ju fort att göra så det gör inte jätteont att repa upp och börja om från början igen. Det gör bara lite småont sådär.


Jag hade även virkat en mössa till julaftonens julklappsspel. Den vann lill-svägerskan. Hur söt som helst på henne.



Och Majkis och napparna vareja.


Julaftonsmorgon. Allra sista nappbilden.

Det har faktiskt gått förvånansvärt bra. Senaste dagarna har hon inte ens nämnt nappen. Det var egentligen bara på julaftonskvällen hon var så där jättearg.
Och på juldagen sa hon iochförsig:

- Vill ha min napp och snuss, mamma.
- Men nappen har ju tomtenissebebisarna. Det går ju jättebra utan!
Majkis satte armarna i kors, putade med läppen och sa:
- Går inte alls jättebra! Jag är arg på dig, mamma.

Tur att den argheten gick över ganska fort. Blev ju nästan lite rädd där.

Danefterdanefterdopparedan.

Och snipp snapp snut så var julen snart slut för denna gången.
Julafton i kort. Vi klädde oss så fint vi kunde. Hoppade in i bilen och åkte till vårt julfirande. Julfeelingen var på topp och Kungen sjöng Sommartider hej hej.
Vi åt mat. Vi tittade på Kalle Anka. Vi fikade. Vi väntade på tomten. Vi åt godis.

Tomten kom. Delade ut en julklapp var till barnen. Majkis gav alla sina nappar till tomten. Fick ett speciellt tack-för-att-du-lämnade-dina-nappar-till-tomtenissebebisarna-paket. Tomten gick. Majken blev alldeles stilla och såg väldigt fundersam ut. Jag tänkte att nej, nu saknar hon napparna alla redan. Majkis sa förundrad:
- Det var farfar som var tomten.
Vi öppnade paket. Och pratade om annat.



Vi åt godis. Och körde julklappsspelet. Och Majkis var stolt som en tupp när hon fick hålla söta lill-kusinen.



Vi åt godis. Och lillkusinen hade på sig sin nya stickade tomteluva. Från Kungen & Majkis-kollektionen.



Vi åt godis. Och sedan åkte vi hem nöjda och glada.
Eller ja....alla utan Majkis. Som kom på att hon hade lämnat bort sina nappar.

Danföredopparedan...

Årets julkort.

Så här dan innan dopparedan vill vi passa på att önska er alla en riktigt god jul, innan ni ger er iväg på era firanden. Må era köttbullar vara runda och glöggen het.

Vi ses efter jul. Julefrid på er!

Tadaaaa.

Jag vet i sjutton inte var julfeelingen tog vägen? Jag som har spelat julmusik sedan i oktober. Blev lite bättre av att titta på Ernst ikväll iallafall. Tack Ernst.
Och söndags gjorde vi bland det juligaste man kan göra.
Låt mig få presentera... årets gran 2010. Nedsågad av sambon och Majkis. Alldeles lagligt också. Klädd av Majkis och mig. Glatt påhejade av sambon och Kungen. Fast Kungen var inte så glad. Han tyckte det var fel julmusik. Han vill bara lyssna på Peter Jöback. Och EMD.



Årets gran är pyntad med vita kulor, vita snöflingor och rödvita tyghjärtan. Polkagrisstänger och flaggspel. Och förstås mina gamla vackra loppisfyndade kulor ovan.
Årets gran ser ganska mycket ut som förra årets gran. Med den skillnaden att årets gran är väldigt mycket rakare. Och skillnaden från förra årets granpyntning är att det bara gick sönder en endaste en kula det här året. Det tar sig.

Och ett litet tips så här i paketinslagningstider. Akta er för att bita av tejpen så att tejpen fastnar på underläppen. Iallafall om tejpen är stark så lite av hudlagret följer med när man tar bort den. Testa inte. Det gör ont. Låt bli det.

Hädanefter ska jag häfta julpappret med kludd.
Eller nitapparat.

Nog för att jag gillar mat...men vi behöver ju inte gå till överdrift.

Lunchdags i Kungen & Majkiska hemmet.

Pappan: -Jag är hungrig som en varg.
Majkis: -Jag är hungrig som en... snigel.
Mamman: -Kungen då?
Majkis: -Kungen är hungrig som en liten björn.
Kungen: -Igen.
Majkis: -Kungen är hungrig som en liten björn!
Mamman: -Mamma då? Vad är jag hungrig som?
Majkis: -Mamma är hungrig som en grävskopa.



Och ikväll ska jag ta och skopa i mig några såna här rackare. Lite rött vin till kanske? Och kanske några brieostkex med fikonmarmelad på.
Tja...verkar som om det inte kommer gå nån större nöd på mig ikväll heller.

Virkade polkagrisar.

Jag har virkelivirkat några små polkagriskäppar. Väldigt lätta att göra och mönstret hittar du här. Mönstret är iofs på engelska. Men det finns även en Youtubelänk där som man kan titta på.

Här kommer min egna översättning till svenska. Det du behöver är rött garn. Vitt garn. Och en vit piprensare. Och julmusik som bakgrundsmusik. Det sistnämnda måste de ha missat att skriva ner i den engelska beskrivningen.
Jag använde mig hursomhelst av rött och vitt Jubileumsgarn och en virknål nr 3,5. Och Celtic Womans julskiva.

Virka 50 luftmaskor. Vänd och virka 3 fastmaskor i varje maska, med början i andra maskan från virknålen på luftmaskeraden.



Japp, de ska se ut som snurridutter, då har du gjort rätt.
Nu kan du börja vira runt snurridutterna runt piprensaren, en spiral i vitt först och sedan en i rött osv. Ungefär här kan du höja julmusiken något.



Runt, runt, runt. När du har snurrat färdigt kan du klippa av den överflödiga piprensaren och böj en snygg böj på polkagriskäppen. Och tillsist...fäst trådarna.

Tadaaa. Julen är räddad!



Annars så städar jag idag. Jag dammsuger. Torkar lister, torkar golv och dammar. Konstigt val av mig tycker jag.
När det är så mycket roligare att virka polkagriskäppar.

Lusselelle.

Luciadagen. Luciafikat packat och först bar det av till luciafirande på Kungens skola.
Där möttes vi av en Kung som har varit på kortis hela helgen och därför bara sa mamma under hela uppträdandet. Han hade ju minsann redan sjungit Santa Lucia. Innan. Inne på toaletten.



Majkis hade sitt allra första luciaframträdande på eftermiddagen. Hon har hela tiden sagt att hon skulle vara lucia på sin förskola. Idag när vi åkte till förskolan för firandet säger Majkis plötsligt:
-Inte vara lucia, vara tomte. Kanske lite sent påtänkt. Men när vi kom fram verkade de duga ganska bra att vara lucia ändå.



Majkis tärnljus, som hon ville ha trots luciakrona, hade nog önskat att det vore i någon annans ägo. För det var mer i Majkis mun än utanför under framträdandet.
Och tomtekillen till vänster om Majkis önskade nog att han hade fått en annan plats, när Majkis kom på att man kunde låtsas att tärnljuset var ett lypsyl. Och generöst smörjde in tomtekillen till vänster med det lysande lypsylet.



Men Majkis var iallafall nöjd. Och se vilka mjuka läppar hon ser ut att ha fått.

Fredagskväll-status.

Jag är en såndära facebook-vägrare. Men jag har ju förstått att man måste uppdatera sin status lite då och då. Tänkte testa just den delen:
Status: Barnfri hela helgen, heavy skumtomteätandes, idol-finals-slö-tittandes.



Lägg märke till de korsade benen i divan-delen längst ner i bild. Max-softat.
Är ju inte så där jätteofta vi är helt barnfria en hel helg. Knappt man vet vad man ska hitta på ju. Men just skumtomteätande kändes dock väldigt naturligt att ta till.

Och hade jag haft en gillaknapp kunde ni ju kanske ha tryckt på den nu. Iallafall kanske för att fira att Kungen & Majkis-bloggen precis har fyllt ett år. 200 inlägg och över 30000 besökare. Detta kommer givetvis firas med en utlottning. Men den dröjer nog några veckor, till nästa år. Håll ut.

Hjärtligt TACK för att Ni läser och tusen TACK ni som kommenterar! Jag hade aldrig skrivit så här länge utan Er. TACK igen.

Virkad skidglasögonmössa.

Tyckte Majkis behövde en mössa till. Nä, det behövde hon egentligen inte. Men jag var sugen på att göra just en sån här mössa. Jag såg på något skidevenemang på tv och en av reportrarna hade på sig något liknande. Och såklart ville jag göra en egen variant.



Detta är bilder på den första varianten jag gjorde. Jag har gjort likadan till fast med bandet lite högre upp. Den har inte fastnat på bild ännu. Själva mössbärande objektet är typ aldrig stilla. Och blir mer och mer suddig för varje bild.
Snygg-Kungen fick den första. Han passar i rosa. Och han är ju lite lättare att ta kort på. Men det hanns inte med innan han åkte till skolan.

Och har ni sett legos nya?



Värdetransportrån heter den. Tur att Majkis inte gillar lego så mycket ännu. Hon gillar ju mest Barbie. Hon har ju Skattefuskar-Ken, men nu är är hon ju tre år så jag tror hon är redo för Fortkörnings-Barbie och Lägenhetsinbrotts-Ken i julklapp. Jag menar...värdetransportrån bör man väl kanske vänta med till de är 6-7 år iallafall. Ungefär då är det väl också kanske lagom att avancera till Yxmördare-Ken. Kanske.

Klyftig virkning.

Jag har virkat en apelsin,
rund, orange och finfin.
Och det är faktiskt ganska sött,
med det virkade bandet runt som är rött.
Nejlikor invirkade lite här och där,
och beskrivningen hittar du här.



Det blev ju faktiskt något mer juligt i dörrkransen tillslut.
Och nej, kransen är inte riktigt så här grön och fin egentligen. Det är det man har photoshop till. På riktigt är den lite grön och lite sådär... brun-grön. Och fin.

Baka, baka.

Vi har bakat lite i helgen. Sambon och Majkis bakade pepparkakor. Majkis tyckte att degen var godast. Det tyckte mamman med. Sambon tyckte att vi kunde ha köpt en burk med pepparkakor för 10 kr istället för att baka själva.

Jag bakade lussebullar. Och jag skulle tro att det var de godaste bullarna jag någonsin hade bakat.
Jag hittade receptet hos Linneas skafferi.

Kopierat från Linneas skafferi:

Saffransbullar med vit choklad ca 50 stycken:

50 g jäst
6 dl mjölk
1 g saffran (två kuvert)
175 g mjukt smör
1 ägg
1 1/2 dl strösocker
1/2 tsk salt
ca 16 dl vetemjöl

Häll upp mjölk i en kastrull och blanda i allt saffran. Sjud ett par minuter tills allt saffran blandats med mjölken. Tag av från spisen och låt svalna.
Smula ner jästen i en degbunke och slå den kalla degvätskan över, blanda tills all jäst har lösts upp. Skär det mjuka smöret i små kuber och tillsätt dem, några i taget. Blanda i ägg, socker och salt. Arbeta på låg hastighet in mjölet, lite i taget. Öka hastigheten och arbeta degen väl i cirka fem minuter. Låt jäsa under bakhandduk till dubbel storlek.

fyllning:

400 g vit choklad
ca 200 g mjukt smör

Stjälp upp degen på mjölat bakbord och arbeta snabbt igenom den. Dela degen i två delar. Kavla ut till en tunn platta och bred ut hälften av det mjuka smöret. Hacka den vita chokladen i riktigt små bitar och fördela hälften jämnt över smöret. Rulla ihop till en rulle och skär i cirka 1 1/2 centimeter breda bitar. Upprepa med den kvarvarande degen. Lägg dem i bullformar och låt jäsa i cirka en timme. Pensla de jästa bullarna med uppvispat ägg och strö pärlsocker över. Grädda i cirka 20 minuter i 180 grader. Låt svalna på galler.

Bullarna är som allra godast lite varma, så glöm inte att värma på den lite innan du serverar dom!

Och halleluja så jäkla goda de blev. Rekommenderas varmt.



Oj jösses, vad mycket kalorier tänker ni när ni läser receptet. Det är lugnt säger jag. Bullarna är ju gula. Då innehåller de ju bara c-vitaminer. Och eventuellt lite fibrer.

Mössa. Mössa. Mössa. (mössa)

Senaste tiden har det blivit en del mössor. Tre barnmössor och en i vuxenstorlek. Två av barnmössorna ser ni ovan. Den tredje lyckades jag ge bort innan jag hann föreviga den på bild. Men den var rosa. Med röda ränder. Och en grå blomma.



Den fjärde mössan. En polkagrisglad mössa. I vuxenstorlek.

Jag har fått frågan några gånger hur jag gör stjärnorna som jag har på mina mössor.

Stjärnorna kommer från Drops design och receptet kommer här:

Stjärnblomma
Virka 4 lm och virka ihop dem till en ring med 1 sm.
1:a v: virka 10 fm om ringen.
2:a v: * virka 4 lm. Sedan 1 sm i den 2:a lm från nålen, 1 fm i nästa lm, 1 st i den sista lm, hoppa över 1 fm från v under och gör en sm i nästa fm *, upprepa *-* totalt 5 ggr. Klipp tråden och fäst.

Och när jag ändå håller på att virkelivirk-tipsar så måste jag ju nämna Erica Laurell. Hon har just nu en adventskalender där hon lägger upp ett juligt mönster varje dag fram till jul. Hennes blogg hittar du HÄR. Mycket värt ett besök.

Ha nu en riktigt härlig och snövit helg!

Ett om dagen är bra för magen.

Första december. Och dags för paketkalender igen. Den här fina stickade och pysslade barnens farmor ihop förra året till Majkis. Och nu är den alltså uppe igen.
Varje morgon ligger det en lapp i dagens socka. Och på lappen står det var dagens klapp ligger. På så sätt behöver man ju inte ha alla klappar klara till den första december.
Tur. För det hade vi verkligen inte.



Ett litet decemberpyssel. Förra året slog jag in hela tavlor i fint julpapper och snörade runt röda band. Iår gjorde jag lite annorlunda. Jag målade en ram vit, ramade in fint julpapper och snörade runt fint rött band. Nöjd.

Kungen tycker att hans lillasyster låter lite för mycket. Men ibland säger hon ju roliga saker som han gärna tar efter. Det senaste som Kungen har snappat upp och gärna säger, låter lite kaxigt. Iallafall när det kommer från en kille som bara kan vända sig från sida till sida:



-DU KAN INTE TAAAA MIIIIIG!!

Advent är mörker och kyla.

Burr burr. Kallt kallt.

Vi hade en väldans mysig födelsedag. Och Majkis tackar så mycket för alla fina hälsningar.
Vi hade ett riktigt snöyrväder i helgen så hälften av gästerna kunde tyvärr inte komma.

Nu ska jag visa två bilder från vår altan. Och sen kommer en fråga.

Altanen idag:


På altanen, en ljummen sommarkväll i juli, i glada vänners lag:



Och nu till frågan:

När det är sommar, njuter man verkligen som man borde? Jag menar så där riktigt _ordentligt_ njuter av värmen och solen? Gör man verkligen det?

Nästa år ska jag påminna själv. Att verkligen, verkligen njuta.

Men först ska jag verkligen njuta av advent.
Trots mörkret och kylan.

"Jag önskar mig en Barbie-docka. Och en legobit."

Just idag för 3 år sedan föddes en liten flicka. Världens finaste. Och vi gav henne det finaste namn vi visste.
Hon fick heta Majken.

Det vi inte visste då var att det var ett riktigt litet yrväder vi hade fått. Ett litet, gulligt yrväder med skinn på näsan och en underbart skön personlighet.

Idag, 27 november, är det alltså Majkis födelsedag. Jag påminde henne om det igår kväll, och fick till svar:

-Ja-a, imorgon fyller jag år. 3 år. Sjunger du för mig då, mamma?



Trollungen Majkis, 2 veckor gammal.

Lilla Majkis, tänk att du alldeles nyss var så liten.
Idag är det din dag. Och ja, mamma sjunger gärna för dig.

Grattis på födelsedagen, älskade unge.

Äntligen har vi pipat i sovrummet!

Vår ljuvliga tapet från Pip Collection har äntligen fått komma upp på väggen. Jag slipade, min snälla far spacklade, jag slipade, min snälle far spacklade, jag slipade, jag målade, jag spacklade lite till, målade en gång till och min snälle far tapetserade. Förut var tapeten tråk-blå. Med tråk-blå bård.
Nu är det vitt på tre väggar och den väldans härliga Pip-tapeten på en vägg. Jag säger inte att det är en fondvägg. För det är ute har jag hört.



Nu ska bara listerna upp imorgon så kan vi börja flytta tillbaka alla sovrumssakerna som för tillfället ockuperar hela vardagsrummet.

Och Majkis söta bästa kompis fyllde ju tre år förra veckan. Hon fick tre virkelivirkade Kungen & Majkis-bakelser i sitt paket.



Igår trotsade jag iallafall vårt knökfulla vardagsrum. Jag knölade mig längst in till de stora fönsterna. Jag hade ett mål. Kunde inte hålla mig längre.
Nu sjutton åkte ljusstakarna upp.

Jag gjorde en tavla.

Tyckte att det var dags att byta ut hösttavlan jag gjorde i höstas. Så igår kväll pysslade jag ihop en ny tavla i photoshop. En jultavla.
Jag hade även en väldans fin vintage-ängel sparad i en mapp som jag passade på att skriva ut när jag ändå hade skrivaren framme. Som fick sitta i ramen brevid.



Gissar att det är lite svårt att se vad det står på tavlan på bilderna ovan så här kommer själva bilden i sin helhet.



Och vet ni vad? Kungen har lärt sig att säga ordet igen. Vadårå, tänker ni, han pratar ju en hel massa? Jovisst gör han, men han citerar bara låtttexter och härmar det andra säger. Ramsor och fraser. Har inte haft någon fungerande muntlig kommunikation.
Vi har i flera års tid övat på att han ska säga igen när det är något han vill göra fler gånger. Och visst har han har sagt igen. Fast bara efter det att vi har sagt igen.
Men nu. Nu har han börjat säga igen helt spontant när något är roligt. Detta mina vänner ,är stort. Kungen har öppnat en liten, liten dörr till det som kallas kommunikation.

Och jag är så himla stolt. Igen.

Bråda tider.

Tomten har mycket att göra nu. Måste kolla alla önskelistor. Måste fixa paket. Måste besikta släden och hoppas den går igenom iår med. Och ja, just det.... tomten måste ju tvätta kläderna så de är riktigt fina till den stora dagen.



Tomteklädstrecket är virkat i rött och vitt Jubileumsgarn. Virknål nr 3,5. Inget mönster, frihandsvirkat.
Nu ska jag bara hitta en bra plats att hänga tomtens upphängda kläder på. Över dörrarna på vitrinskåpet är ju inte vidare värst praktiskt. Speciellt inte när glöggmuggarna står där innanför.

Hade nyss föräldrarna över på lite fika. Pappa hjälpte till med spacklingen i sovrummet. Snart ska vi slippa (och slipa) de icke snygga blå tapeterna. Med den matchande blåa bården. Äntligen.
Och det ska bli väldigt skönt att slippa ha hela sovrummet i vardagsrummet.
Hursomhelst...jag slängde ihop en saffranskaka till fikat.

Saffranskaka

2 ägg
3 dl socker
1 påse saffran, mortlat
200 g smält smör, avsvalnat
1½ dl mjölk
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver

Smöra och ströbröa en form med löstagbar kant.
Vispa ägg och socker fluffigt. Blanda i det smälta smöret och mjölken. Häll i saffranet. Blanda vetemjölet med bakpulvret och rör sedan ner i smeten.
Häll i smeten i formen och grädda i 175 grader i 45 min. På nedersta hyllan i ugnen.

Lycka till.

Jag lyckades, av okänd anledning, lägga i dubbelt så mycket bakpulver som det skulle vara. Det gick ju ganska bra ändå. Men inget som jag rekommenderar. Det finns en anledning till att ni inte får se hela kakan i bild. Om man säger så.

Och ha nu en fortsatt fin söndag.