..en blogg. Bloggen kände sig lite trött när det blev nytt år. Bloggen tog med sig sin kompis virknålen och gick och la sig. Den bäddade ner sig under fyra fluffiga täcken. Och under fyra lager ännu fluffigare snö. Så gick bloggen och virknålen i ide. Under hela kalla januari sov de båda kompisarna gott, utan en tanke på omvärlden.
När februari kom vaknade virknålen av ett pling. Virknålen hade fått ett mail. Ett mail från en mamma vars dotter hade tappat bort sin älskade hjärtekatt,
Så kan vi ju verkligen inte ha det, tänkte virknålen. Och smög tyst ut och gick med bestämda steg till garnaffären. Klämde och kände på garnnystanen. Och gick sedan hem med en påse fylld med färgglada skatter.Virknålen satte sig på sin favoritplats i soffan och svängde vant ihop en hjärtekatt. Hon använde sig av det gamla vanliga mönstret. Och sitt favorit bomullsgarn. Tilda. Och när hon var klar smög hon in till bloggen. Och sa med den vänligaste stämma en virknål kan ha:
-Nu, bloggen. Nu kan du äntligen blogga igen.
Bloggen sträckte på sig, kollade chockad almanackan och hoppade sedan upp med ett ryck. Blåste av dammet på datorn. Och så var både bloggen och virknålen igång igen. Och det var baske mig på tiden.


















